Tag: 1894

 

1

Le Caire le 15 février 1895

Kära Mamma.

Tusen tack för ditt senaste rekommenderade bref, – det utan pängar – som kom hit den 6 febr redan, men som jag inte fick förr än den 10, då jag går mycket sällan till posten numera, sedan Mm Huot är här. Hon reser emellertid snart.

Det var förbaskat ledsamt, att du inte förstått hvad jag skrifvit. Jag minns att jag antydde, i mitt förra

2

bref, att jag fått din postförsändelse å ditt bref af den 14 dec. Jag tror det var den 27 dec. 94 jag fick dem. Jag upprepar än en gång. Om ej von Haussen å Mme Huot varit här, så skall det varit slut med mig för länge sedan. Här kommer inga bref bort, ty det är inte Tyskarne som äro herrar på platsen, nu som förr i tiden, utan det är engelsmännen, som i själfva verket äro de styrande. De egyptiska ämbetsmännen äro englands underdåninge tjänare.

Egypten är ett fritt land

3

å väl styrt.

Jag ber dig ofördröjligen sända mig pängar, å om möjligt, för två månader, mer än 25 krn, denna gång, ty jag har varit så länge utan. Denna gång sänder du fortfarande pängarne till Cairo, men sedan kan du sända dem till Paris, till Mme Huout, å svenska pängar.

Jag reser snart ut på landet, men det skall du ej bekymra dig om, min adress blir den samma.

I söndags var jag ute i öknen, såg de herrligaste

4

palmskogar, å först å sist, öknen, stora Sahara. Man red på åsnor, små pigga lifliga djur, övar sålunda ”till häst” hela dagen. Man kikade (svårläsligt) på ett par gamla tusenåriga grafvar, pinfulla med de vackraste målningar. Så klef man upp på en pyramid också, men grafvar å pyramider va’ ingenting emot den stora känsla af högtidlig frid å ensamhet i öknen, å det riktiga Afrika i palmskogarne. Hittills hade jag bara sett deltat, som erbjuder just ingenting märkvärdigt annat

5

än som färg, å belysning, men där ute var det gudomligt vackert.

Jaså, ni har det så kallt hemma. I Pars är det också gräsligt kallt. 12 å 15 hvilket är hemskt ty de franska boningshusen äro ej byggda för att försvara sig mot stark kyla. Men här det 20, 25, 30 grader varmt, till stor förargelse för Marie, som afskyr hög värme, hon pinas i denna värmen, å stannar endast i 2 mån, i stället för 3. Hon reser 2 el. 3 mars. Men jag mår så innerligt godt i hettan, å jag gör milslånga promenader å är gullbrun i ansigtet

6

af solen. Jag väntar med nöje på att den riktiga värmen skall börja å då blir det vanl. omkring 40 grader på ”vintern” – 6 veckor lång – 4 å 5 regndagar, några stänk endast, några molndagar, ingen kyla som i september, hemma på gotland, naturligtvis ingen frostdag, 15 grader varmt vanligen.

Sända dig fotografier, gif ett åt Näckenbäckarne. Jag tänker så ofta på dem med stor vänskap. – Det är utmärkta kort, det bästa af mig med en fullkomlig likhet. – Den är en fransk kamrat som gjort dem.

Mera nästa gång.

Tillgifne sonen

Ivan

 

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 21 maj 2018 —-