Tag: 1917

 

Barcelona 8 augusti 1917

 

Kära mor

Skriver på nytt och ber dig om medel att få komma härifrån med [alra första?].
Detta är absolut nödvändigt. Visserligen tycks det ha blivit lugnt igen men det är bara skenbart och det allra värsta har inte ens börjat än. Tro mig. Jag skriker ej i onödan och I veten att då jag spår, så spår jag sant.
Sänd detta brev till Falun och var god och telegrafera mig 200 kronor, dvs ungefär 300 pesetas. Det är vad jag behöver för att betala av mina skulder, respengar och ta mig fram fem à sex veckor på det nya stället, vad det nu blir.
Barcelona har blivit omöjligt för mig. Oroligheterna äro fientliga med främlingar, och de skrika på krig. Om folk tänkte sig för, så skulle ingen ha det lugnare än jag. Men de som tänka äro ej republikaner, åtminstone ej i Spanien. För upprorsmännen här äro alla främlingar spioner. En utländsk landskapsmålare, det är ju klart att det är en spion, tycka de. Varken polis eller soldater säga något åt mig fastän jag ibland sitter närapå under batterivallarna. Men de förbaskade republikanerna ska göra sig viktiga och klipska förstås. Precis som i Egypten. Där sa inte engelsmännen ett ord åt mig förrän alla jesuiter, armenier, Levantinare och annat avskräde tjöto mot mig på att de ej fingo fred. De kunde ej huta åt tusen skälmar som gjorde dem små skurktjänster emellanåt bara för en hederlig karls skull.
Så blev han utkörd. Och så går det till i krig. Det där har jag redan talt om för dig, men eftersom det hotas bli samma sak här som i Egypten så påminnes jag om det. Härifrån kan jag ej bli utkörd, olyckligtvis. Antingen blir jag förbjuden att måla ute, eller också slår pöbeln ihjäl mig.
Tänk dig, att under över 16 månader jag varit här, boende strax intill det allra farligaste kvarteret i en stad tre gånger så stor som Stockholm, så har jag ej behövt ge ett enda slag eller säga ett hårt ord för att freda mig. Detta intill sistlidne 19 juli. Men sedan dess så har jag regelbundet  blivit ofredad alla dagar av folk som jag aldrig sett förr. Inte busar, ligapojkar o.s.v. utan arbetare av det slag man ser på revolutionära möten o.s.v.

Mina idéer ha rakt intet att göra med republik, och spanska kungen är en bra karl som välsignas av tusentals olyckliga i alla Europas länder. Förut var jag bara likgiltig för republiken.
Nu hatar jag den.
Jag talar ej politik med någon och lägger mig ej i vad som ej angår mig. Men då jag går med mina målargrejor på gatan eller landsvägen så får jag klasshatet eller främlingshatet mot mig genast.
Mig personligen vill ingen åt. Bara det att jag ej får arbeta.
Det är i synnerhet medelhavskusten som är smittat av den republikanska galenskapen. Jag måste iväg till någon liten stad på södra eller sydvästra kusten där man är mera rojalistisk. Där är det för övrigt billigare att leva, och resan ungefär 30 kr. Spar jag igen på ett par månader.
Ett bevis på främlingshat är att jag ej får hyra rum. Omöjligt att bo annat än på hotell. Såg häromdagen små snygga hus med täppa till för 8-10 pesetas i månaden. Men då de sågo jag var främling och målare, så ville de ej ha mig. Rum för 30 pesatas i månaden, på hotell, eller också bo på gatan. Innan de förbaskade republikanernas krångel så var folket ytterst älskvärt mot främlingar.
Förra sommaren var en av de vackraste, nyttigaste, arbetsrikaste och hälsosammaste jag upplevt. Denna är en bland de värsta. Jag måste gå miltals genom fiendeland i 25 graders värme i skuggan, förskämd storstadsluft eller damm som I ej kunna ana er till. Bästa arbetskraften går bort i ansträngning som rakt inte hava med målningen att göra. Min tid i Barcelona stad är i det närmaste fruktlös. Tänk så mycket jag kunnat måla om jag hade varit på annat håll.
Var ej rädd för att ta ett lån, ty då jag kommer hem med mina tavlor och översättningar så kan jag galant betala alltihop.
Kom för sent med förra brevet till Kristinadagen. Får gratulera om, den [-?-] till din födelsedag.
Tillgivne sonen

Gustaf Aguéli
Glöm ej att snar hjälp är dubbel hjälp, samt att sommaren är särskilt dyrbar för mig.
Fick brev från Vilhelmson igår. Han har [anst. i armén?].

 

Utskrift av handskrivet orginalbrev gjord av Eric Fylkeson 4 oktober 2017 och Pascal Wibe november 2017, sammanställt av Jon Nyström januari 2018.