Från Ivan Aguéli till Werner von Hausen, oktober 1894, renskrivet

1

Cairo, 25 oct. 1894

Kära bror.
Sänder dig härmed pängar svenskt mynt, 35 kronor, bedjande dig godhetfullt låta växla dem i franskt mynt i Crédit Lyonnais i Paris, ty här vill ingen människa kännas vid detta mynt. Jag är i en förbaskad knipa. Jag hoppas man vill gifva dig åtm 50 frs. Sänd mig så denna sedel.
Jag har varit sjuk sedan 14 dagar, å går imorgon in på lasarett. Men säg ingenting härom åt Maria. Jag betalar dyrt mina dumheter denna gång. Jag har pinats dessa 14 dagar så det är otroligt. Tänk dig, jag sofvit samma 2 gånger en sömn mer än en timme

2

eller två. Jag är söndertrasad å det vete f-n om jag blir frisk något vidare.
Jag ber dig sända myntet med allra första, redan imorgon. Jag är i en förb. nöd. Jag är skyldig doktor å apotekare c. 30 frs, å jag kan ej undvika att betala dem. Vågar jag dock bedja dig hafva godheten hjälpa mig med saken jag bedt dig om så vore du hjärtans vänlig. Jag förmodar Montparno vill hafva godheten även ta’ ett tag i västfickan.
Jag gnor efter en plats åt Kalle (förmodligen Karl Nordström), å har godt hopp. Säg åt Olof (förmodligen Olof Sager-Nelson) att resa hit. O du skall komma också senare. Visst tusan reder du dig med franskan. Hvad tror du jag talar för språk? Jag gnor emellertid

3

arabiska å gör framsteg.
Då jag fått dina pängar å målargrejor å blifvit frisk så skall jag resa ut i öknen å bo ibland beduinerna, i närheten af pyramiderna. Där är kolossalt vackert.
Jag har ett redigt raseri att arbeta. Då jag får hvad som behövfes, skall jag gno som själfva f-n. Jag har aldrig förut haft sådan lust att måla.
Jag väntar nu med stor otålighet pängarne å målargrejorna.
Fick dina båda bref igår. Skall skrifva svar på dem endera dagen. Jag är så ruggig idag att jag knappt kan hålla ögonen öppna.

Marginalen: Fick i förrigår dina 2 bref, alexandria, idag mitt pass. Tusen Tack.

4

Det är vådligt snällt av dig att hjälpa Kalle emellanåt. Fy f-n, hvad han har det svårt. Men nog tycker jag han kan få vigga en 100-lapp för att resa hit ned.
Vet du om Richard Bergh är i Paris?
Bed Olof å Grolleau att skrifva till mig.
Var god lämna Marie det här brefvet, egenhändigt.
Vexeloperationen är helt enkelt denna. Du tar inneliggande svenska sedlar, går på Crédit Lyonnais, å köper mig för dem en fransk sedel på 50 frs å sänder mig dem med omgående.

Tillgifvne vännen

Ivan

Marginalen: adresse: (M. Ivan aguéli artiste-peintre.
Poste-Restante. Caire (Egypte))

Ça suffit.

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 3/5 2018 —-

Brev till Werner von Hausen, oktober 1894, renskrivet

1

Cairo, 27 oct. 1894

B.B (Bäste Bror)

Att svara ordentligt på dina två bref. Tack för dem, å för Montparnos’s fotografi, å helsning. Jag undrar om jag får gå å darra länge i väntan på hans bref.

Fått alla edra bref, dina (2) Mme Huot (5), å ett från grefve Wrangel, med pass. Tusen tack min kära bror för denna din omtänksamhet. Jag har här i Cairo ett snuskigt konsulat. Tysklands. Fy f-n. Åså är dom så djäfligt ohöfliga å omöjliga på alla sätt. Det är då riktigt kuku att jag äntligen har rena papper att visa dem. Annars skulle, i händelse af behof, de där förb. germaniska bofvarne ge mig f-n med stort nöje.

Jag har förklarat brefhistorien för Mme Huot. Jag vill hoppas att hennes vrede skall lägga sig något.

Olle (förmodligen Olof Sager-Nelson) å Kalle (förmodligen Karl Nordström) åter i Paris, det var godt att höra. Må ni frysa, era djäflar, som inte vill hit, där det är så varmt å vackert.

Här nere är Olles paradis. Ty här nere

2

kan man måla å knulla bättre å ymnigare än hvar som hälst annorstädes.

Jag grälar mindre på dig därför att du anser dig behöfva målarskolorna. Det skulle ju vara fånigt av mig att skälla på dig för det. Man vet ju bäst själv var skon klämmer, å hvad man anser sig ha behof utav. Men jag upprepar än en gång att Cairo är högst nyttigt, för att ej säga nödvändigt i en målares utveckling. Cairo eller något i den stilen. Ty här är allt syntetiskt, å det är just det som vi behöfva, vi 19de århundradets barn. Syntesen är kronan på verket, det är nu allas mening, å det är dem som påstå att synthesen är äfven mer än kronan. Paris är ett utmärkt ställe hvarpå studera analyse, men må du veta att den pessimism, som jag lider utaf, å du också, å Olof, å Kalle å allihop mer eller mindre, det är en lokalsjukdom, partikulier för Paris. Jag är på bättringsvägen, i följd af climatet jag vistas uti. D.v.s. jag förblifver alltid på sätt och vis ”satanique”, men det tröstlösa overksamma pessimismen är det slut med,

3

snart. Jag förblifver alltid ”sombre” å dédain, vis-à-vis verlden, i en viss riktning mer än förut. Men en hjärnsyfilis är det slut med, i å med Paris slut, men en annan ha börjat, en allvarsammare förmodligen, men det är mitt fel, å ej Egyptens, ty Bernard (förmodligen Emile Bernard) har blifvit helt å hållet botad. Han är glad å lugn å redlig å nöjd å han har gift sig.

Du hör till de förnuftiga, godt, det är inte något ont i det, å heller intet nedsättande.

Men, som förnuftig, studera analys i Paris å synthes i Cairo. Å gå på målarskola till du har röfven full med den varan.

Jag har tala om att arabisk arkitektur borde särskildt studeras därför att det är den mest suggestiva på samma gång som den mest geometriska konst som finns. Den är så klassisk å mest instruktif med afséende på symbolism i linier, färg, komposition o.s.v. o.s.v. Jag säger dig än en gång att den är beundransvärd, å jag får aldrig så mycket i skallen på en gång som då jag

Marginalen: 18 3/XI 94. Medecinmannen sade efter ett enda ögonkast på Qken, ”allez à l’hôpital tout de suite” (ta er till sjukhuset ögonblickligen). Men där kostar det 1 francs dagen å jag hade inte ett gryn. En kitslig (svårläsligt) belägenhet. Men ingenting till läkemedel, det här ser ut att sluta illa. – Ännu intet svar åt Kalle.

4

tittar på gamla moskéer, eller gator, eller t.o.m drägter å industri här. Men jag skall gå in i detaljer härom en annan gång.

Här går solen upp kl. 6 f.m. Å lägger sig ung. kl. 6 e.m. 20 min skymning ungefär. Du har följaktligen 12 timmar att arbeta på, minst. Ty man kan måla i månsken å vid eldsljus. Du har solsken alla dagar (men man kan godt måla friluft midt i sommarsolvärmen) å ren, högblå, intensift trollblå luft, utan mol, alla dagar, gråstämning, 2 à 3 dagar i mån. (vintermån.) men under vintern, likaledes, gråluft 1 à 2 timm. hvar annan morgon.

Du har en massa skönheter från 4-5 till 25 år som v. som springer halfnakna omkring i bara skjortan, å stå modell för 50 – à (svårläst) ctms (möjligtvis centimes). Men vill du ha en trogen modell skaffa dig då en tjänsteande för 15, 25 francs i mån. Då städar hon din våning, ty sådan har man här för en spottstyfver, lagar din mat, står modell, å älskar dig, om så önskas.

Marginalen: 18 3/XI 94/ Har ingen färg, men flera beställningar. Sänd färg likaledes med första, beder för brinnande lifvet. Ivan. Var idag på arabiskt hospital å väntat i 4 timmar, ensam europé bland ett hundratal araber, män å kvinnor, de mest skitiga å pittoreska jag sett i hela mitt lif. Allt detta skall målas.

5

Detta om kvinnor – modeller. Pojkar är gatorna fulla utaf, de grannaste slynglar i verlden, å de hyra ut sig som modeller med största nöje för en ringa penning. Tillägges här att du har modeller af alla färger, från blonda – blonda, mycket blondare än jag, till ebenholtzsvarta. I allmänhet är man guldbrun här nere.

Mat: Jag går in på en arabisk sylta å äter en talrik för 13 ctm å bröd för 4 ctm, å så orkar jag ej äta vidare. Men mycket god mat, väl lagad. På hygglig restaurang får man ett bra mål för 1 francs o.s.v.

Språket: då du går på gatorna se du skyltar på arabiska, å franska, å engelska, å grekiska, å italienska, å armeniska. Alla orientens folk stämma här möte, den muselmanska orienten. Alla bildade människor tala franska, alla som ha fått ett spår till hyfsning. Å med ett 10 tal arabiska fraser så reder man sig öfverallt. Hvar fjerde person du möter, inberäknat kvinnor å barn, är klädd på europeiska

Marginalen: 3/nov 1894. Idag tar jag mina sista piastrar till post-porto. Jag har en sorts procentarkrita hos kryddkrämare, å bagare. Annars skulle jag svälta ihjäl. Den 15 nov. (svåläsligt) stänger kritan, å då är det bleka döden för handlingen. Sänd alltså myntet, 50 frs.

6

å hvar 5 talar franska. Var alltså utan fruktan för den saken.

Du finner alltså att du kan arbeta här fördelaktigare än i Paris. I alla händelser, 3-à-4 gånger så mycket.

Mardi, le 29/X

Jag gratulerar dig af alla krafter till att ditt arbete går framåt. Det är det viktigaste av allt. Å allt annat, kvinnor eller lektur, eller religion, eller spiritisme, eller resor, fröjd eller sorg af hvad slag som hälst, äro allesammans dödssynder, så framt (svårläsligt) dom ej ha’ till mål att utveckla vår smak å vår kärlek å vårt måla. Punktum.

Beder dig sända målargrejor, å klädesplagg å böcker med första. Se här ett bref till Kalle å ett annat till Marie. Jag ber dig, låt aldrig påskina att det är något mellan henne å mig.

Många hälsningar till eder allesammans.

Vännen

Ivan

Adr: Poste-Restante, Caire.

Marginalen: Olle eller M. kunna kanske hjälpa dig med med p. till inköp af sakerna.

– Jag är på bättringsvägen nu, men långt ifrån bra. Jag har pinats ohyggligt å utan färg å pängar har jag hvarken kunnat arbeta eller förströ mig. Jag har t.o.m. varit på svälthus på samma gång som lidande –

 

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 7/5 2018 —-

Från Ivan Aguéli till Werner von Hausen, november 1894, renskrivet

 

1

Cairo, 17 nov. 1894

Käre bror.

Fått din femtia. Tusen hjertliga tack. Jag har gått och varit så rädd i dessa väntande dagar, att röfven hållit på fastna ihop.

Bref från Grolleau. Men ej kunnat svara, af brist på – post – pen. (förmodligen pengar).

2 Bref fr. Mme M (förmodligen Marie Huot) obesvarade af samma orsak. Hon har skrivit och skäller som själfva f-n på mig. Jag begriper ej af hvilken orsak. Hvem tusan har sagt henne att skulle ha varit syffe-sjuk. Tvärtom, nu har jag en omskuren maskin så prydlig som en muselmans, så att jag kan göra pilgrimsfärder till Mecka, om det kniper. Det var doctorn som naggade mig, å kallade chanus, en nerv som han

Marginalen: denna morgon ditt mynt fr. mig med första.

2

skurit för tvärt. Jag är mer överraskad än arg över Mm beteende. Jag har varit henne trogen som en engel. Men kan du tänka dig, hon kallar den lilla modellen som jag höll på att fäkta ihjäl, min maitresse ?!?!

Hör du, du har gett henne mina bref i gubbens närvaro. Det var inte kristiligt af dig, det, du, å det kande hafva gjort en förfärlig olycka. Hon skäller på mig för det med.

Helsa alla, skall skrifva till eder med första. Men försök förklara mysteriet med Mme. Gå ej till henne vidare. Förstör hennes porträtt – det påbörjade af mig, som är i din garderob.

Jag väntar otåligt bref från dig.

Tacksamma vännen.

Ivan

Marginalen: var försiktig med Mme affären. Hon kan göra mycket skada.

Obs!! väntjänst Masterligen!!

 

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 7/5 2018 —-

Brevkort från Ivan Aguéli till Werner von Hausen, oktober 1894, översatt

 

Kairo, 25 oktober 1894

Bäste Bror

Bli inte överraskad när du får ett brev med pengar från Kairo. Från Sverige har man skickat mig pengar man inte känner till här. Jag ber dig växla dem till francs och skicka dom till mig så fort som möjligt. Din trogne vän Ivan.

Övre marginalen: Jag ber dig också skicka (svårläst). De återfinns på Libraire Coloniale Favre, Rue Bonaparte.

Nedre högra hörnet: (svenska) Sänd omgående 50 francs. Jag har inte ett gryn. Helsa alla vännerna. Olof, å Kalle, å (svårläst), å hela högen, å de små modellerna. Hur mår ”offret”. (svårläst)

Nedre vänstra hörnet: (svenska) Gif egenhändigt inneliggande bref åt Marie. – Säg henne jag skall skrifva endera dagarne.

 

—- översättning Pascal Crépault Wibe 3/5 2018 —-

Brevkort från Ivan Aguéli till Jacques Tusset, maj 1903, översatt

Kairo – Egyptisk skönhet

17/5 1903

Min käre vän. Besviken över dina nyheter (svårläsligt). Han i (oläsligt) som ni har föregått (svårläsligt). Gratulationer. Mme Huot skulle vara väldigt glad att få ser er då ni passerar Paris. Kommer ni snart till Paris?

Hälsningar till alla vännerna i Molosme, (svårläsligt).

Ivan A (oläsligt)

—-översättning Pascal Wibe 2/5 2018 —-

Test

 

När sommaren nu lider mot sitt slut kan vi se fram emot fortsättningen på minnesårets föreläsningsserie på Aguélimuseet. Den 3 september håller Peter Cornell ett föredrag med titeln Det inre och yttre ljuset: tankar kring ett av Aguélis porträtt. Det börjar kl.15.00 och inträdet är 80kr (medlemmar i Sala konstförening 50kr).

Välkommen!

När sommaren nu lider mot sitt slut kan vi se fram emot fortsättningen på minnesårets föreläsningsserie på Aguélimuseet. Den 3 september håller Peter Cornell ett föredrag med titeln Det inre och yttre ljuset: tankar kring ett av Aguélis porträtt. Det börjar kl.15.00 och inträdet är 80kr (medlemmar i Sala konstförening 50kr).

Välkommen!

När sommaren nu lider mot sitt slut kan vi se fram emot fortsättningen på minnesårets föreläsningsserie på Aguélimuseet. Den 3 september håller Peter Cornell ett föredrag med titeln Det inre och yttre ljuset: tankar kring ett av Aguélis porträtt. Det börjar kl.15.00 och inträdet är 80kr (medlemmar i Sala konstförening 50kr).

Välkommen!

När sommaren nu lider mot sitt slut kan vi se fram emot fortsättningen på minnesårets föreläsningsserie på Aguélimuseet. Den 3 september håller Peter Cornell ett föredrag med titeln Det inre och yttre ljuset: tankar kring ett av Aguélis porträtt. Det börjar kl.15.00 och inträdet är 80kr (medlemmar i Sala konstförening 50kr).

Välkommen!

När sommaren nu lider mot sitt slut kan vi se fram emot fortsättningen på minnesårets föreläsningsserie på Aguélimuseet. Den 3 september håller Peter Cornell ett föredrag med titeln Det inre och yttre ljuset: tankar kring ett av Aguélis porträtt. Det börjar kl.15.00 och inträdet är 80kr (medlemmar i Sala konstförening 50kr).

Välkommen!

Från Ivan Aguéli till Anna Agélii, augusti 1917, renskrivet

 

Barcelona 8 augusti 1917

 

Kära mor

Skriver på nytt och ber dig om medel att få komma härifrån med [alra första?].
Detta är absolut nödvändigt. Visserligen tycks det ha blivit lugnt igen men det är bara skenbart och det allra värsta har inte ens börjat än. Tro mig. Jag skriker ej i onödan och I veten att då jag spår, så spår jag sant.
Sänd detta brev till Falun och var god och telegrafera mig 200 kronor, dvs ungefär 300 pesetas. Det är vad jag behöver för att betala av mina skulder, respengar och ta mig fram fem à sex veckor på det nya stället, vad det nu blir.
Barcelona har blivit omöjligt för mig. Oroligheterna äro fientliga med främlingar, och de skrika på krig. Om folk tänkte sig för, så skulle ingen ha det lugnare än jag. Men de som tänka äro ej republikaner, åtminstone ej i Spanien. För upprorsmännen här äro alla främlingar spioner. En utländsk landskapsmålare, det är ju klart att det är en spion, tycka de. Varken polis eller soldater säga något åt mig fastän jag ibland sitter närapå under batterivallarna. Men de förbaskade republikanerna ska göra sig viktiga och klipska förstås. Precis som i Egypten. Där sa inte engelsmännen ett ord åt mig förrän alla jesuiter, armenier, Levantinare och annat avskräde tjöto mot mig på att de ej fingo fred. De kunde ej huta åt tusen skälmar som gjorde dem små skurktjänster emellanåt bara för en hederlig karls skull.
Så blev han utkörd. Och så går det till i krig. Det där har jag redan talt om för dig, men eftersom det hotas bli samma sak här som i Egypten så påminnes jag om det. Härifrån kan jag ej bli utkörd, olyckligtvis. Antingen blir jag förbjuden att måla ute, eller också slår pöbeln ihjäl mig.
Tänk dig, att under över 16 månader jag varit här, boende strax intill det allra farligaste kvarteret i en stad tre gånger så stor som Stockholm, så har jag ej behövt ge ett enda slag eller säga ett hårt ord för att freda mig. Detta intill sistlidne 19 juli. Men sedan dess så har jag regelbundet  blivit ofredad alla dagar av folk som jag aldrig sett förr. Inte busar, ligapojkar o.s.v. utan arbetare av det slag man ser på revolutionära möten o.s.v.

Mina idéer ha rakt intet att göra med republik, och spanska kungen är en bra karl som välsignas av tusentals olyckliga i alla Europas länder. Förut var jag bara likgiltig för republiken.
Nu hatar jag den.
Jag talar ej politik med någon och lägger mig ej i vad som ej angår mig. Men då jag går med mina målargrejor på gatan eller landsvägen så får jag klasshatet eller främlingshatet mot mig genast.
Mig personligen vill ingen åt. Bara det att jag ej får arbeta.
Det är i synnerhet medelhavskusten som är smittat av den republikanska galenskapen. Jag måste iväg till någon liten stad på södra eller sydvästra kusten där man är mera rojalistisk. Där är det för övrigt billigare att leva, och resan ungefär 30 kr. Spar jag igen på ett par månader.
Ett bevis på främlingshat är att jag ej får hyra rum. Omöjligt att bo annat än på hotell. Såg häromdagen små snygga hus med täppa till för 8-10 pesetas i månaden. Men då de sågo jag var främling och målare, så ville de ej ha mig. Rum för 30 pesatas i månaden, på hotell, eller också bo på gatan. Innan de förbaskade republikanernas krångel så var folket ytterst älskvärt mot främlingar.
Förra sommaren var en av de vackraste, nyttigaste, arbetsrikaste och hälsosammaste jag upplevt. Denna är en bland de värsta. Jag måste gå miltals genom fiendeland i 25 graders värme i skuggan, förskämd storstadsluft eller damm som I ej kunna ana er till. Bästa arbetskraften går bort i ansträngning som rakt inte hava med målningen att göra. Min tid i Barcelona stad är i det närmaste fruktlös. Tänk så mycket jag kunnat måla om jag hade varit på annat håll.
Var ej rädd för att ta ett lån, ty då jag kommer hem med mina tavlor och översättningar så kan jag galant betala alltihop.
Kom för sent med förra brevet till Kristinadagen. Får gratulera om, den [-?-] till din födelsedag.
Tillgivne sonen

Gustaf Aguéli
Glöm ej att snar hjälp är dubbel hjälp, samt att sommaren är särskilt dyrbar för mig.
Fick brev från Vilhelmson igår. Han har [anst. i armén?].

 

Utskrift av handskrivet orginalbrev gjord av Eric Fylkeson 4 oktober 2017 och Pascal Wibe november 2017, sammanställt av Jon Nyström januari 2018.