Brev – Page 9 – Aguélimuseet

Le Caire, le 15 fevrie, 1895

Kära mor.

Tillägga några ord. Marie är icke nykyrklig, hennes verksamhet är ej riktad åt det hållet. Följaktligen känner hon ej Bogesen. Hennes vänskap för mig är helt personlig, å hon antog sig mig, mycket därför att ibland den massas af häktade så tyckte hon jag såg ut som ”un chat perdu”, en katt som tappat bort sitt hus.

Den förb. presidenten Carimis Perier, han som förföljt så många hundratals oskyldiga, har varit tvungen att avsäga sig regeringen, hatad af alla. Tidningarna har fört ett ordentligt krig emot honom, å de ha segrat. Alla som han häktat, dömt o.s.v. äro benådade, fängelserna öppnade, å de landsförvisade få vända hem till Frankrike igen.

Tillgifne sonen Ivan

Marginalen: Sänd pängar med omgående! Jag är för övrigt engelsk undersåte här sedan några dagar. – den nya presidenten är en bra karl, Marie känner honom, i synnerhet hennes man, som står väl hos honom.

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 21/5 – 2018 —-

Saltsjö-Storängen 5 dec 1912

Käre Aguéli!

Du får försöka ursäkta mig att jag ej skrifvit förr. Till dels kan det bero på att jag förlorade kortet med din adress som ej återfunnits förr än helt nyligen, då jag just fått din adress från annat håll genom ynglingen Holm. Men ändå blef skrifvandet ideligen uppskjutet. Under september och Oktober reste jag för resten i utlandet och skrev endast hem. Jag var först i Köln för att se Expressionisterna och Kubisterna. Af de senare funnes ej mycket af värde i Köln, hvilket Pauli bekräftade. Picassos kubistsaker roade mig ej mycket mer än hans tidigare ur-sentimentala och kvinnliga konst. Annars hade jag mycket nöje af utställningen som gaf en rätt klar öfverblick af det som rör sig i tiden. Och jag har ju inte sett modern konst på många år. Van Gogh var ju storartad på utställningen, fast jag personligen mer drages till Cézannes, hvilken jag knappast kände till alls. Van Gogh har jag studerat rätt grundligt för 20 år sedan. Lyckligtvis fanns det i en tillfälligtvis utställd privatsamling i Düsseldorf (ungraren Nemes samling) några Cézannes utaf ännu större skönhet än de som voro i Köln, så att jag kunde komplettera mina intryck temligen bra och njöt

Marginalen: Sahlström tror jag är kry. Helsa Pauli om du träffar honom. Min fru helsar dig hjertligt. Jag skrifver snart igen – vännen – Bergh

obeskrifligt af hans rena, klara, planmässiga konst så manligt fri från ”sentiment”. En upphöjd ”landtmätar” – känsla talade ur hans dukar. Efter Köln rest Gerda och jag till Engadin i Schweix för att sköta helsan och togo sedan friska och krya vägen genom norra Italien och sedan genom Sant Gothard hem mot norden.

Tack skall du ha för ditt bref i går och din förträffliga uppsats i L’Encyclopedie Contemporaire” – Din definition på kubismen är just den jag skulle vilja kunde ges, men jag får säga att den kubism jag såg i Köln hade intet med ”l’espace” att göra. Du borde läsa Hildebrands bok (tysk skulptör, Åkerbergs lärare och vän) ”Das Problem der Form” den stämmer i sina lärdomar öfverens med din förkunnelse om ”l’espace” som konstnärens första och egentliga ”sujet” och underlaget för hans rytmiskt formade konst. Den stämmer också med Cézannes syn på tillvaron.

Tack också för Kandinskys bok som jag tyvärr genast klottrade full med anteckningar så att jag ej kan öfverlemna till Konstnärsförbundet en så nedklottrad bok, utan nu beställt en ny likadan åt förbundet, ty idén med ett bibliotek finner jag utmärkt. Hyggligt om du vill sända kataloger när du kommer öfver.
Kära du, inte finns här några konsthandlare som vill köpa teckningar. Teckningar förstå sig inte menniskor på, härhemma. Bara oljefärgstaflor – naturalistiska, detaljrika, påtagliga och lättfattliga.

Marginalen: Jag bor i Sverige, som du kanske minns. I Köpenhamn köpes verkligen teckningar ibland det vet jag genom Viggo Johansen som visst sålt en eller ett par. Unge Holm är hygglig men svåråtkomlig. Värmlandstöserna har jag ej träffat. Men Anna

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 21/5 2018 —-