Vegetarianism – Aguélimuseet

Länk till tidigare utkast till brevet av Aguéli:
http://api.aguelimuseet.se/brev/fran-richard-ber…g-av-ivan-agueli/

Bäste Bror

Tack för sändelsen som jag fick svar på ett bref om Ido för ngn tid sedan. Skrifver på nytt om en tanke som slog mig härom dagen. Vill ej besvära Er med brefsvar; det är nog om Ni vänligast vill läsa episteln å begrunda förslaget. Visserligen känner ni mig ej vidare, men jag tror mig våga anföra som mina referenser Herrar Hannes Sköld å Wallin, artisterna.

Till saken.

Har nyligen varit på visit i anarkist-kommunistiska kolonin i Saint-Maur, helt nära Paris. Mycket där be-

hagade mig absolut icke, men den ledande anden, le compangon Butaud, är en öfvertygad vegetarian, har dragit en stor del af koloniens medlemmar öfver på sin synpunkt, så att naturismen kommer nog förr eller senare att leda företaget. Men jag skall ej besvära Eder med politiska åsikter, hvarken mina eller deras. Jag vill bara tala om att företaget bär sig ekonomiskt, å så tänkte jag att möjligen ideen, minus politiken, skulle kunna realiseras i Sverige. Elementerna äro mångahanda hemma. Författaren till ”Det går an” är klassisk. Pelle Molin. Två ex-kamrater till mig, målare, har dragit sig tillbaka upp i Värmland måla landskap å odla (svårläsligt). Dessa fenomen bland hundra

bevisa att elementen finnas. Alla dessa tag nog ”nubben” å ät köttmat. Denna deras irrlära bevisar hvarför de ej lyckades; men den bevisar ej att de hade orätt i princip. Jag tror att det är en jätte idé att grunda naturistkolonier i Sverige.

Butanud’s erfarenhet är att kolonien bör vara talrik, mera likna helinackordering än ett tvunget broderskap. I St. Maur är det fyrtio medlemmar, hvaraf åtta barn å tretton kvinnor. Ett tiotal af kolonisterna äro vegetarianer.

De ha hyst en stor gård med många uthus å en större trädgård. Kontrakt på trettio år. Ett par kolonister sköta trädgården; ett par omdana uthusen till boningshem. Sålunda betala några kolonister med sitt arbete inom-

hus medan det stora flertalet arbeta i Paris å betala för sig i veckan. De ha ett litet tryckeri med tidning. – Jag ville ha flera grader. Inte bara arbete eller bara pängar, men t.ex. delvis pängar delvis arbete. En kolonist skulle ha rättighet att säga: Jag ger er t.ex. en krona samt två, tre timmars arbete om dagen, o.s.v. Kött, sprit å tobak förbjudna. Te å kaffe ej få förtäras offentligen. Klädd hur man vill. Halfnaken eller stärkskjorta efter behag. Politik, läseri eller annat i den stilen, utomhus så mycket man vill. Snobben kväsas höfligt men bestämt, eller fösas ut om ohöfliga. Med ett rymd med mängd (svårläst),

å en förståndig begränsning af rättigheter å skyldigheter så anser jag fred å ordning betryggade. Jag ser ej häller ingen fara för trefnaden det enskilta å det allmäna samt graderna dem emellan bestämmas noggrant å taktfullt. Medlemskap förmedelt kontrakt, hedersord å borgen. Intet klosterlif; ej heller familjelif eller kasärnväsen. En sorts pension där jag betalar helt eller delvis med mitt arbete.

Organisationen af arbetskrafterna är nog det svåraste. Hvarje medlem som vill betala med sitt arbete måste kunna någotsånär ett eller ett par af de oumbärligaste yrkena, de som angå mat, husrum, kläder. D.v.s. jordbruk, trädgårdsskötsel, matlagning, mureri, byggning, snickeri, smide, skomakeri,

skräddaryrke, väfning. Dessa yrkesprodukter tas emot direkt. Produkten af andra yrken omsättas i pängar af arbetaren å han ger sin bestämda del i pänningform. Lärare i matematik i helsovård, i idospråk, i något af de oumbärliga yrkena (tio) kunna undangtasvis, efter röstning, t.ex. få betala med sitt arbete direkt, d.v.s. ej omsatt i pängar.

Det faller af sig själf att centraliseringen af alla öfverenskommelser, omsättning af allt arbete i pängar å tvärt om, o.s.v. o.s.v. Med ett ord, administrationen är det nyttigaste af alla yrkena. Antag att företaget gingo med förtjänst. Då skulle förtjänsten delas på medlemmarne, men administrationen skulle få många

gånger mer än hvarje enskild

—- Renskrivet av Pascal Crépault Wibe 28/5 2018 —-